torsdag 21 juli 2016

Bryggsvengelska topp tre-listan


Danny Willet, svengelsk golfspelare.

Järtecknen hopar sig för att semestertiderna är här. Solen lyser med sin frånvaro och när den lyser på riktigt hänger en fet doft av tändvätska över kvarteret. Svettiga Gothia Cup-slynglar från hela världen ockuperar kollektivtrafiken i Göteborg och är allmänt i vägen. Och Fabrikörn vikarierar åter som språkpolis i brist på riktiga hembryggningsprojekt. Nyligen startade jag en bryggsvengelska-tråd på SHBF-forumet vilket uppväckte intresset för detta ämne igen.

Bubblare

Bland svengelska bryggtermer som inte tog sig in på listan hittar vi några som tack vare att de är så vanliga snart (eller redan) skulle kunna anses utgöra riktig svenska. Hur stor andel av maltens sockerinnehåll som utvinns under mäskningen benämns på svenska utbyte i likhet med andra liknande processer. Dock har uttrycket effektivitet på senare år börjat dominera, givetvis som en tafflig översättning av det engelska ordet efficiency. I den länkade tråden ovan blev jag också varse vilken dålig översättning kallkrasch är. Dock är ordet så etablerat och utan något vettigt alternativ att jag fortsättningsvis kommer använda det (dock kommer jag aldrig använda effektivitet). I samma tråd fick jag för första gången höra talas om proteinbrott som en otroligt usel översättning av [hot/cold] break. Men det kändes för ovanligt för att det skulle platsa på listan som vi ger oss in på nu.

3. Lambic

Huruvida namn på ölstilar ska översättas eller försvenskas finns det ingen enhetlighet kring. Däremot finns det många skäl till att lambic är en dubiös stavning i svensk text. Till att börja med så finns det ingen enhetlig stavning på något ursprungsspråk, så man kunde lika gärna stava "lambiek" som det franska "lambic". Men det är knappast så att det är någon fäbless (sic!) för franska som ligger bakom denna tveksamma stavning som tyvärr har omfattats av flera ledande bloggare. Det är förstås engelskan som spökar igen, men då uttalet är försvenskat så är det givetvis så att man ska stava det lambik enligt svenska stavningsregler, vilket för övrigt är en stavning som förekommer på nederländska. Och precis som för tallrik så är -ar den vettiga pluraländelsen, i stället för -er som många fått för sig att använda. Vilket visserligen är bättre än plural-s vilket leder oss in på nästa plats på listan.

2. IPAs

Detta dubbelfel och varianter av det syns alltför ofta och ser riktigt fult ut. Det första felet är att akronymen skrivs med stora bokstäver. Såvida man inte uttalar det som i-pe-a vilket jag tror få personer gör. Korrekt stavning i singularis för de flesta av oss är således ipa. Och vad gäller pluralformen så är -s alltså helt förkastligt i god svenska. Precis som för lambik bör man i stället söka sig till liknande svenska ord. Och beaktar man ord som pipa, ripa, glipa eller stripa så kommer man raskt fram till att ipor är den lämpliga pluralformen.

1. Palett

Just detta ord med den tänkta betydelsen smaksinne var det som faktiskt triggade mig att starta den där SHBF-tråden. Det unika här är att det till och med är dåligt för att vara svengelska. Ordet palett betyder precis som sin engelska motsvarighet palette ungefär färgbräde eller färgkarta, d.v.s en uppsättning färger som målaren eller datorgrafiken har att jobba med. I breddad betydelse kan det även referera till en mångfald av exempelvis smaker.

På engelska finns det snarlika ordet palate med betydelsen gom men även smaksinne. Palate och palette har mig veterligen inget med varandra att göra men på exempelvis RateBeer-forumen ser jag ibland engelsktalande blanda ihop dessa två ord och använda palette i betydelsen smaksinne, något som engelsktalande språkpoliser inte brukar vara sena med att slå ned på. Detta engelska språkfel verkar därefter ha överförts till svengelska och får därmed en ohotad topposition på denna lista.

Uppdatering 2016-09-15:

När jag satt och skummade igenom Systembolagets nya öltypsindelning stötte jag på ett klumpigt fel som jag har sett ett par gånger tidigare men lyckligt förträngt: ABT. Det är oklart vad detta versalmissbruk beror på och i vilken mån man kan skylla på engelskan. Somliga verkar tro att abt är en förkortning av engelskans abbot, och då ligger det kanske nära till hands att skriva det med versaler. Att versaler är förbehållet akronymer spelar kanske ingen roll i sådana här sammanhang. Joris Pattyn verkar dock ha spårat något som skulle vara felets urkälla. Han spekulerar i att det skulle kunna vara inspirerat av att Westvletern 12-kapsylerna har "ABT" tryckt på sig.

Hur det än är med den saken så är det ett fantastiskt fult fel, och enbart dess ovanlighet gör att det får nöja sig med att vara en bubblare. Jag har meddelat Systembolaget felet och de har ändrat på ett ställe i alla fall.

Uppdatering 2017-06-04:

Ett år i efterhand kan jag inte fatta att jag missade den fantastiskt dåliga översättningen av strain till sträng när vi pratar om olika jäst- eller bakteriestammar. Stam är alltså det korrekta befintliga svenska ordet. Hur man alls får för sig att översätta strain till sträng övegår mitt förstånd, och detta är en riktigt stark bubblare, kanske borde den till och med peta lambic från tredjeplatsen.

onsdag 13 juli 2016

Lite bloggpyttipanna


Fucking serious gourmet shit.

Det är sommar och nyhetstorka, och för att hålla bloggen vid liv får man vara lite kreativ. Precis som för TV-tablåerna så är repriser ett säkert kort. Jag tänkte bjuda på en liten pyttipanna baserat på tre tidigare inlägg varav två av kategorin bloggkuriosa. De har alla tre det gemensamt att underlaget har förändrats något sedan sist, så det kan eventuellt vara av marginellt intresse att göra en uppdatering av läget.

Populära sökord

Själva topp tio-listan är ganska intakt sedan senaste sammanställningen, däremot har det tillkommit en del nya udda sökord. Så det kan vara värt att läsa inlägget igen.

Populära inlägg

Här har det hänt en del på topp fem-listan sedan sist (unika inläggsvisningar inom parantes)
  1. Bryggning och begreppsförvirring - sekundärjäsning (1327)
  2. Att omtappa eller inte omtappa, det är frågan (960)
  3. Mina tre favoritölbloggar (897)
  4. Bryggning och begreppsforvirring - hårt respektive alkaliskt vatten (867)
  5. Mäsktemperatur, utjäsning, och linjär regression (767)
Mina inlägg om sekundärjäsning och omtappningar toppar, vilket jag inte har något emot. Inlägget om mina favoritbloggar känner jag väl inte så mycket för. Jag kan dock konstatera att sedan jag skrev det så har nog Portersteken gått upp i topp på den listan. Att mitt inlägg om vattenbehandling så snabbt kravlat sig upp på en fjärdeplats beror nog på att det länkas från SHBF:s bryggarwiki, gott så. Slutligen så bibehålls femteplatsen på listan vilket gläder mig då det är ett av mina inlägg som ligger mig varmast om hjärtat. Dock finns det några av mina andra favoritinlägg som inte kom med, mer om dem nedan.

Mina egna favoritinlägg

Jämfört med senast har jag skrivit ytterligare ett inlägg som ligger mig varmt om hjärtat. Det handlar alltså om hembryggares självöverskattning av sitt smak- och doftsinne, vilket jag tror har stor del i felaktiga föreställningar uppstår och upprätthålls, något jag behandlade i mitt eget absoluta favoritinlägg.

måndag 4 juli 2016

Lite jäststatistik


Jäststatistik från en clostridiumölbryggare?

Tack vare att jag har sparat data från alla mina bryggningar kan jag emellanåt ägna mig åt att göra diverse analyser. Exempelvis på hur olika faktorer påverkar utjäsningen. Denna gång ska det dock bli lite mindre sofistikerat, då jag helt enkelt kommer lista vilka jäststammar som jag har använt mest genom åren. Med jäststam avses här leveratörsspecifika sådana, eller helt enkelt produkter. Således räknas WLP500 och Wyeast 1214 som olika även om båda i någon mening är att betrakta som Chimay-stammen. Jag har räknat med alla mina bryggningar med en enda jästkälla, så varken p-lambikar eller mina bidrag till tolv bryggare-kollektivet har kommit med.

En intressant iakttagelse är dominansen av torrjäst, vilket i mångt och mycket beror på att jag initialt* tyckte flytande jäst verkade lite bökigt. Men när jag väl vant mig så är det numera flytande jäst som dominerar, och jag tycker egentligen att torrjäster är ganska mediokra med några få undantag. Den överlägsna vinnaren, Safale US-05, är en utmärkt jäst för moderna amerikanska överjästa öl med relativt neutral jästprofil. Jag har testat WLP001 vid två tillfällen och ser ingen anledning att föredra den. En annan torrjäst på listan som jag tycker fungerar bra är Saflager W-34/70, även om jag tycker att den kanske saknar det lilla extra. Eventuella framtida lageröl kommer nog jäsas med flytande jäst.

Safbrew T-58 är en bra bruksjäst för belgiska öl, men det finns så många bättre belgiska stammar att jag numera använder den ytterst sparsamt. Just för att det finns så många bra varianter av flytande belgisk jäst har enbart en kommit in på listan. Den engelska torrjästen Safeale S-04 är numer förkastad till förmån för bättre varianter, framförallt Wyeast 1469 som förmodligen kommer klättra på denna lista på sikt. Andra bubblare som troligen är på väg upp är WLP 550 och WLP 568, d.v.s. Achouffe-stammen samt Dupont-stammen kompletterad med en snabbutjäsande stam.

Så till listan där antalet bryggningar/jäsningar ges i parantes. Jag valde att ta med alla stammar som jag har använt minst fem gånger.

1. Safale US-05 (42)
2. Saflager W-34/70 (12)
3. Safale S-04 (10)
4. Safbrew T-58 (7)
5. Wyeast 1762, Wyeast 1968 (6)
7. Saflager S-23, Wyeast 1469 (5)

* Läs "de 30-40 första bryggningarna"