måndag 29 mars 2010

SM 2010


Jag har ägnat delar av kvällen åt att registrera mina öl till SM 2010, som ju kommer gå av stapeln i Göteborg 24 april. Följande öl kommer jag tävla med:
  1. Barley Wine
  2. Royal Stout
  3. Bälgoporter
  4. Defibrillator Dubbelbock
  5. NZ Pale Ale
  6. NZ Imperial Stout
  7. Ordinarie Bitter
  8. Saison
Samtliga dessa öl är jag mer eller mindre nöjd med, så det ska bli spännande att se vad domarna tycker. Enligt en artikel i ett nummer 2009 av "Hembryggaren", skrivet av en öldomare, så har kraven ökat på senare år i takt med att kvaliteten på hembryggda öl har ökat. Bara för att man brygger öl utan uppenbara felsmaker så ska man inte räkna med höga poäng.

De öl jag själv gillar bäst är 3:an och 6:an. Dubbelbocken har jag fått en del beröm för, även om jag själv tycker den är lite för torr. Även 2:an tror jag har vissa möjligheter även om jag själv tycker den fick lite väl mycket salta och brända toner.

För er som inte känner till procedurerna så skickar man alltså in 5 st 33 cl-flaskor av varje bidrag. Dessa bedöms sedan per klass (totalt är det 11 klasser), och för varje klass utdelas guld, silver och brons. Alla dessa medaljörer går dessutom vidare till den totala domartävlingen som avgörs 24/4 och där ånyo guld, silver och brons delas ut.

Tillägg 2/4: Det går tydligen inte riktigt till som i beskrivningen i sista stycket. Se gnoffs kommentar nedan.

fredag 12 mars 2010

Brygd #60: Saison



Saison är en lite diffus öltyp. Det är en ljus belgisk ale, inte för svag men inte heller för stark (5-7 %), ganska välhumlad med en beska på 30-45 IBU. Den kännetecknas av en viss rustikhet, med en jordig, kryddig och något syrlig ton.

Traditionellt var detta en öl som bryggdes på bondgårdarna i Vallonien under vinterhalvåret för att konsumeras under sommaren. De lokala förhållandena kan tänkas ha bidragit till ölens karaktär, såväl med lokala jäststammar (inklusive vildjäst) som lokala ingredienser.

Som modern hembryggare långt från Belgien är man istället hänvisad till att använda speciella kommersiellt tillgängliga jäststammar, och den vanligaste är Wyeast 3724 vilket är ungefär den jäst som används av det mest ansedda saisonbryggeriet, Dupont. Denna jäst utvecklar bäst egenskaper om den får jäsa riktigt varmt, gärna upp till 30 C. För att åstadkomma detta ställde jag jäshinken intill elementet i köket, se bilden ovan.

Primärjäsningen kan man sedan komplettera med Brettanomyces och eventuellt även lite mjölksyra för att få en riktig lantlig och skitig touch. Är man riktigt djärv tillsätter man lite mjölksyrebakterier, men detta får nog ses som ett högriskprojekt. Själv hade jag planer på att tillsätta bottensatsen från en Orval-flaska till sekundären, men det blev inget med det. Eventuellt gör jag detta med ett fåtal flaskor vid flasktappningen.

Efter denna något långrandiga inledning är det dags för själva receptet.

Data
  • Satsstorlek: 20 l
  • OG 1060
  • FG 1014
  • BU 40
  • SRM 7 (gyllengul)
  • Abv 6,0 %
Malt & extraktgivare
  • 3 kg pilsnermalt
  • 1 kg vetemalt
  • 500 g biskvimalt
  • 500 g havreflarn
  • 500 g ljust maltextrakt (förkultur)
Infusionsmäskning vid 64 C i 60 minuter, vid slutet hade temperaturen sjunkit till 62 C.

Humle
  • 30 g styrian golding, 60 minuter
  • 30 g styrian golding, 30 minuter
  • 40 g styrian golding, 5 minuter
Total koktid 90 minuter.

Jäsning
Jäsning med Wyeast 3724
  • vid 24-26 C i 11 dagar.
  • vid 19-20 C i 10 dagar
Övrigt:

Kolsyrejäsning med druvsocker, 6 g/l.

Bedömning

Gyllengul färg, hyfsat klar, fint stabilt vitt skum. Ganska jordig och lätt kryddig smak, med blommig humle. Hyfsat torr med tydlig beska. Perfekt kolsyra. En lätt bismak av tobaksaska i eftersmaken som jag gärna hade varit utan. Inte i klass med Dupont Saison men överlag ett högst drickbart öl.