lördag 6 juli 2013

Samarbetsöl - Tre



En tydlig trend de senaste fem åren eller så har varit samarbeten mellan olika mikrobryggerier, eller collabs som man säger på bryggsvengelska. I de flesta fall har resultaten av sådana samarbeten inte varit mycket att hetsa upp sig över, men man kan tänka sig att de inblandade bryggarna ändå hade ett stimulerande utbyte.

För egen del har det blivit ett par samarbetsprojekt med Drakens Ångbryggeri under åren. Även om det har utmynnat i god öl så har den största behållningen varit just att få lite inblick i hur andra tänker och jobbar när de brygger.

Jag hade egentligen avslutat bryggsäsongen för ett längre uppehåll tills hösten. Men när plötsligt Brett Brux Trois - WhiteLabs uppodlade Brettanomycesstam från Drie Fonteinen - dök upp på Humlegården gjorde jag ett hastigt och lustigt spontanköp. Den har varit ganska svår att få tag på, och det fanns vid detta tillfälle bara i ett exemplar, så jag kände mig nödgad att slå till omgående. I skrivande stund finns det dock åtskilliga rör i lager hos Humlegården så det var måhända en smula förhastat.

Eftersom jag inte kände för att släpa upp bryggutrustningen från källaren igen väcktes tanken på att slå ihop mig med någon annan hembryggare. Det självklara förstavalet blev då Daniel Rutgersson och Patrik Johansson, bryggarna bakom det fantastiska ölet "Brett & Råger" från Sommarölträffen 2012. Dessa hembryggare, vars bryggeri har det hittills inofficiella namnet "Bruket", är lite av specialister på brett- och suröl. Jag lade ut en liten blänkare på sommarölsträffen, och efter lite mejlkontakt spikades en bryggdag till dagens datum.

Till en början var jag lite inspirerad av den galne jäsarens Brett Trois IPA, men efter lite diskuterande fastnade vi i stället för att brygga en mer normal brettöl, och att torrhumla halva satsen med 100 g citra.

I dag var det således dags, och bryggningen flöt på utan problem hemma hos Daniel där Patrik också anslöt precis när vi hade mäskat in. Det blev gott om dödtid, så vi hann såväl äta pizza som diskutera ölnamn. Vi fastnade till slut för det enkla och koncisa namnet "Tre", vars recept följer nedan. Flasktappning är satt till 10 augusti.

Data:
  • Satsstorlek 25 l
  • OG 1050
  • FG 1007
  • Abv 5,7 %
  • SRM 3 (ljusgul)
  • IBU 30
Malt:
  • 5 kg pilsnermalt
  • 500 g vetemalt
Infusionsmäskning vid 67 C i en timma.

Humle:
  • 10 g columbus i 90 minuter
  • 30 g crystal i 60 minuter
  • 35 g crystal i 30 minuter
  • 100 g citra som torrhumling i halva satsen
Total koktid 90 minuter.

Jäst:

Jäsning med WhiteLabs WLP644 (Brett Brux Trois) uppodlad i flera steg
  • 0,5 l, uppstegat till
  • 1,5 l, därefter dekantering till
  • 2 l
Jäsning vid  ~20 C i c:a fem veckor.

Uppdatering (13/8 2013):

Till skillnad mot många andra hembryggningsbloggare tycker jag det faktum att flasktappning har skett inte är så intressant att det ens förtjänar en uppdatering av inlägget, och än mindre ett eget blogginlägg. Men i detta fall kan det vara värt att redan nu påpeka en sak angående flasktappningen; att de båda varianterna tappades på små champagneflaskor med etiketter märkta med "3", och att den torrhumlade varianten fick gröna kapsyler medan den ordinarie fick vanliga guldfärgade. Detta kan vara värt att veta för de lyckligt utvalda som får en flaska vardera.

För övrigt smakade grundölet skönt tropiskt fruktigt med lite vaga jordiga toner. Den torrhumlade varianten smakade mest citra.

Bedömning (31/8 2013):

En flaska vardera av den ordinarie samt den torrhumlade versionen öppnas samtidigt med två diskreta pys. Ölen hälls upp med likvärdigt halmgult utseende och måttligt vitt skum.

Basölet har en slående ren profil med tanke på jästen; en lätt päron- och äppleaktig fruktighet tillsammans med en viss jordighet. Alla klassiska lantliga brettaromer lyser med sin frånvaro. Munkänslan är torr med en måttlig beska. Klart mycket bättre än min förra brettöl, men jag hade kanske hoppats på ännu mer fruktighet.

Den torrhumliga varianten domineras av citrahumle; tropisk frukt med passionsfrukt och krusbär, med en lätt anstrykning av dova jordiga toner.

Båda ölen var goda törstsläckare med en vag jästprofil. Perfekta sommaröl utan större åthävor.

Efter att ha konsulterat brettexperterna på Bruket, så finns det en viss möjlighet att de tropiska frukterna jag kände vid flasktappningen kommer återvända på sikt (=upp till sex månader). Därför skulle jag vilja ge följande rekommendation till de som lyckas komma över två flaskor: Drick den torrhumlade versionen (grön kapsyl) direkt och spara den andra några månader.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar