söndag 6 november 2011

Brygd #87: Brunporter


Detta blir en repris från i fjol, fast med biskvimalten utbytt mot karamellmalt. Det var så det blev när jag bryggde detta öl första gången 2009 på Dugges Braumeister, eftersom Dugge inte hade biskvimalt i bryggeriet. Jag tycker det blev godare med karamellmalt, och det är skäl nog att strunta i originalreceptet som tydligen ska härröra från sent 1700-tal.

En annan skillnad är att jag denna gång bryggde på andra generationens jäst. Detta brukar enligt min erfarenhet innebära att ölet jäser ut några punkter extra. För att kompensera för detta siktade jag på 70 grader i mäsktemperatur. Jag hamnade dock på 68 grader och valde då i att stället mäska i enbart en halvtimma. Eftersom jag inte mäskar ut så är det tveksamt om det får så stor effekt; det återstår att se.

Data:
  • Satsstorlek 22 l
  • OG 1060
  • FG 1026
  • Abv 4,5 %
  • BU 40
  • SRM 30 (mörkbrun)
Malt & extraktgivare:
  • 2 kg pale ale-malt
  • 2 kg karamellmalt (SRM 50)
  • 2 kg brunmalt
  • 300 g muskovadosocker
Mäskning i en halvtimma vid 68 C.

Humle:
  • 40 g fuggles i 60 minuter
  • 40 g fuggles i 20 minuter
  • 20 g fuggles i 5 minuter
Total koktid 70 minuter.

Jäst:
Jäsning med Safale S-04
  • vid 24 C i 4 dagar
  • vid 22 C i 7 dagar
Övrigt: 
  • Klarning med 1/2 krm Protafloc, tillsatt 20 minuter från kokslut
  • Kolsyrejäsning på flaska med strösocker , 4 g/l.
Bedömning (30/11):

Mörkt rödbrun, nästan ogenomskinlig, medelstort beige skum.

Kraftigt rostade, brända aromer med lite toner av salmiak. Medelfyllig med måttlig kolsyra. Upplevs ganska torr trots FG 1026, tack vare all rostad malt. Hade nog behövt sina OG 1030 för att bli riktigt bra.

Fabrikörn vs. Ocean Göteborgsporter (5/12):

Brunportern är aningen ljusare med ett aningen ljusare (och snyggare) skum.

Precis som Oceanjulölet har Göteborgsportern en lätt fenolisk ton á la Nynäshamn som jag inte har uppfattat tidigare. I övrigt är den som vanligt även om jag tycker att de chokladiga tonerna samt de mörka bären från bramling cross inte är så framträdande som de kan vara. Brunportern har en lite jordig arom som är svår att placera, men troligen är det brunmalten som bidrar med den.

Fabrikörns är fyllig och söt medan Göteborgsportern är stramare och något tunnare.

Det blev väldigt jämnt det här, och det blir inte lättare för att jag har smakat bättre versioner av båda ölen. Göteborgsportern får ändå avgå som segrare p.g.a. lite större renhet och elegans, trots de där fenolerna.

Fabrikörn - Omvärlden 13-13 således.

2 kommentarer:

  1. Flaska från Fredrik, tack - cons. 2012-01-11
    Sprutade gott över hela tröjan!
    D: rostad malt, kaffe, choklad clean eller tråkig
    U: fylligt brun färg, skummet litet stoutigt kolsyrestint = försvinnande
    F: småbubblig kolsyra, rostad malt / kaffe, mörk choklad, syra, medium beska, mycket trevlig dryck - känns så där riktigt brittisk ur en possitiv synvinkel, Betyg: 3,4. // Nisse666

    SvaraRadera
  2. Du verkar ha otur med flaskfontäner...konstigt, det brukar inte hända mig.

    SvaraRadera